Nu granskar vi skiten III

Posted on januar 8, 2013

0


Denne artikkelen er i fire deler, hvor du finner de andre her:

Nu granskar vi skiten

Nu granskar vi skiten II

Nu granskar vi skiten IV

Når det gjelder «Nu granskar vi skiten» og Åsa Linderborg så er det få ting som viser hvor antihvitt hennes moralske kompass er, og hvor fastlåst hun er i en «min side gode, fiendesiden ond»-tankegang,enn hvis vi sammenligner hennes situasjon med Lars Vilks.

Lars Vilks tegnet for noen år siden Muhammed som en rondellhund, og har etter det vært hatet nok av muslimer til at en gruppe av dem offentlig  overfalt ham på en forelesning på Uppsala Universitet.

Dette er fra et interview med Lars Vilks som forklarer noen av de truslene Lars Vilks har måtte leve med etter Muhammedtegningen

‘Kill Lars Vilks’

For tiden er opmærksomheden omkring Lars Vilks massiv. Jo større opmærksomhed, jo flere trusler får han. Det er opmærksomhedens bagside.

»Men jo mere opmærksomhed jeg får, jo større mulighed får jeg til at korrigere det billede, medierne laver af mig.«

Lars Vilks øjne flakker bag brillerne. Han forsikrer, at han tager truslerne med ro, men øjnene er urolige. Det er, som om han hele tiden er på vagt. En sms tikker ind, han tjekker den med det samme. Telefonen behøver kun at ringe en enkelt gang, før han tager den. Flere gange går han hen til sin computer og ser, hvad de skriver på Facebook-grupper som ‘Kill Lars Vilks’ og ‘We Who Hate Lars Vilks’. Han er selv medlem, bare for at se, hvad de skriver og for at komme i dialog med dem, der hader ham. Nogle af dem er faktisk til at tale med.

»Jeg kan ikke sige, at jeg er overdrevet bange,« >siger han

Dette er hva Åsa Linderborg mener on Lars Vilks

Vilks är Sveriges fegaste konstnär

I veckan träffade Martin Aagård Lars Vilks för en längre intervju, som följdes av en chatt (Aftonbladet 30 aug). Efter de samtalen är det omöjligt att säga – för den naive som fortfarande tror det – att Vilks konst bara handlar om att «testa yttrandefrihetens gränser» i ett slags lek med oss alla.

Vi har för många invandrare, säger Vilks. Mångkultur är «kitsch». Midsommarfirandet är hotat. Han är inte Sverigedemokrat men delar många av deras åsikter och är tacksam för stödet de ger honom.

Just därför måste den som försvarar den obehagliga åsiktens rätt att existera kunna diskutera åsikten i sig. Det duger inte att, som Vilks konstnärskollegor som hoppat av Jamtli, bara prata om Vilks «yttrandefrihet» och inte om det han – trots allt – står för.

kilde

Oppsummert er Vilks Sveriges feigeste kunstner fordi han ikke behøver ta ansvar for den fiendskapen hans kunst skaper, men kan stole på å bli beskyttet av de som forsvarer ytringsfriheten Da både hun og vi vet at det Vilks gjorde er farlig og medfører å leve under trusler, så måtte hun konstruere en virkelighet hvor Vilks var feig fordi han provoserte fra en  posisjon hvor han kunne beskytte seg bak ytringsfriheten.  At hun senere skulle lære at ytringsfriheten ikke beskytter deg mot sinte lesere som virkelig ser ut til å ville ta deg, se ikke ut til å ha gitt henne noen økt forståelse for Vilks posisjon.

Fremdeles ser Åsa Linderborg ut til å være opphengt i det antihvite paradigmet, hvor Lars Vilks Muhammedhund var en prohvit propagadaseier, og  at Lars Vilks derfor var en skult  naizist som måtte henges ut som en feiging, i tilfelle det skulle skje ham noe.

Dette er et uttrag fra Vilks blogg-post om emnet

1600: De linderborgska hoten och andra

Åtskilligt rabalder har det varit kring Åsa Linderborg och alla hennes hot. Hot är något som jag känner väl till. Inte så mycket att bråka om så länge det inte rör sig om verkställighet – tycker jag. Den som provocerar och kränker får räkna med en del utbrott från vissa delar av publiken.

Hot kan delas in i tre kategorier. Verbala, psykiska hot vars funktion är att göra det så otrevligt som möjligt för objektet och därigenom skapa en egen tillfredsställelse. Den andra är hot som sprids med tanken att få någon annan att agera. Sådana kräver spridning och tar i regel sin tid om det alls fungerar. Det tredje är de verkliga hoten, de som inte annonserar. Den som verkligen tänker begå en illgärning bör ju inte inleda med att tala om att det skall ske. Men jag förstår att det kan vara illa nog för Linderborg att få dessa meddelande, ofta med grovt sexuellt innehåll.

Jag har en mycket stor samling av sådant material som i talrika mängder har inkommit under åren. Innehållet går oftast ut på att det skall knullas, antingen att jag är objektet eller min mor. Eller min döda mor. Gärna kompletterat med lite mord och död. Framställningsformen är påtagligt ensidig. Någon större medieuppmärksamhet har dessa hot inte väckt. Istället har tonläget handlat om att jag inte borde ha missbrukat yttrandefriheten. I betydande utsträckning visar man förståelse för de förfördelade.

Den tonen har också gått igen i de hot av tredje graden som jag har drabbats av. Linderborgs medieresa är enklare, hon behöver inte tänka på några nyanser även om man nog måste säga att alla som är invandrarkritiska inte utgör en enda grupp på lägsta tänkbara nivå.

kilde

Som vi ser legger også Lars Vilks selv merke forskjellen i hvordan hans trusler og hennes trusler blir behandlet i gammelmedia,, et poeng han gjentar i en senre blog, etter nok et skittkaste prosvenske oppslag på nyåret.

Den i vida kretsar populära Åsa Linderborg har utnämnt 2012 till ”rasismens år”. Det ligger något i det även om det skulle kunna vara påkallat att med ansträngd fyndighet framkasta alternativet”raseriets år”.

Linderborg har stått i spetsen för ett smärre krig mot näthatet. Jag har tidigare uttalat mitt tvivel över Linderborgs taktik och det finns ingen anledning att revidera den. Hon är helt enkelt ineffektiv i sina stora svep där praktiskt taget alla oliktänkande buntas ihop för att sedan sopas ner med den linderborgska pennkvasten. Att denna kvast fick så lite gjort skulle jag påstå var ett onödigt misslyckande.

Hade jag haft Linderborgs jobb och samma uppgift skulle jag (mot rundlig betalning) kunnat lova effektivare arsenaler. Jag ser nu inte saken ideologiskt utan strängt taktiskt och formmässigt. Vill man komma åt dem man definierar som sina fiender skall man inte försöka med en bred kavalleriattack utan istället operera med alldeles lämpliga insinuationer baserat på fiendens svaga punkter.

Linderborg bryr sig inte om sådana småsaker utan låter sina känslor styra och så blir det en föreställning där hela havet stormar i hennes vattenglas.

kilde

Snaphanen.dk har blant annet dette å si om Lars Vilks og Åsa Linderborg

Linderborg har ikke gjort det nemmere for en civilliseret offentlig samtale ved at bundte Wilhelmson, Herslow, Avpixlat, Nationell idag, Nationell Nu, Realisten og Fria Tider sammen, men det tjener Aftonbladets politiske formål ikke at skelne og foregive, at ‘främlingsfientlige’ kommer fra samme høstak allesammen, men de er ikke ens, og de er ikke alle nynazister og antisemitter. Avpixlad er blandt Sveriges 15 største mediesites, noget der ville være helt umuligt for en blog i Danmark eller Norge, og det er der selvfølgelige grunde til.

Oven i det har Linderborg et noget selektivt forhold til vold og trulser. Om Lars Vilks, imod hvem truslerne må antages at være noget alvorligere end dem mod Linderborg, har hun sagt Sveriges fegaste konstnär, og om politisk vold i al almindelighed, har hun sagt:

  • Jag ogillar våld i alla dess former men imponeras av att det i alla fall är några som har sån moralisk resning att de är beredda att till och med slåss med fascisterna.

Det er altså moralsk i orden, bare det er de politisk ‘rigtige’, der bliver truet og overfaldet? Hvis ikke Linderborg vil fordømme andre trusler end dem mod hende selv og dem hun sympatiserer med, kan hun lige så godt spare sig umagen, så er hun lige så meget deltager i en voldsoprustning som en hvilken som helst nazist eller antifascist.

kilde

Advertisements